2021-05-28 05:41Pressmeddelande

DNA-teknik avslöjar betesboven

Älg. Foto: MostphotosFoto: Mostphotos

Viltskadorna i landets skogar uppgår årligen till miljardbelopp. Ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat visar att älgen står för 97 procent av skadorna i tallskogen. Skogssällskapets viltexpert Robert Karlsson ger råd kring hur skogsägare kan agera för att begränsa skadorna.

I forskningsprojektet, som genomförts vid SLU i Umeå, har betade kvistar samlats in och DNA-analyser har genomförts på de salivrester som finns kvar på den betade ytan. Proverna samlades in i fyra mellansvenska områden som har etablerade populationer av älg, kronhjort, rådjur och dovhjort.

– Det visar att älgen kan vara helt dominant även då det finns andra hjortarter i närområdet. Förklaringen kan vara att dessa hjortar konkurrerar bort älgen från annan tillgänglig föda, till exempel blåbärsris. Då tvingas älgen kompensera sig med att beta ännu mer tall än den annars skulle gjort, säger Julia Jansson, doktorand vid SLU i Umeå och den som har drivit projektet.

Robert Karlsson är viltförvaltare på Skogssällskapet, och han hoppas att metoden kan komma att göra nytta i den praktiska viltförvaltningen.

­– Metoden kan ge värdefull information om inte bara älgstammen utan också om det övriga klövviltet. Information som vi många gånger saknar idag, säger Robert Karlsson. 

Bättre kunskap om klövviltstammarnas nivåer och deras påverkan på skogen kan ge bättre förutsättningar för viltförvaltningen och en effektivare skogsskötsel, menar Robert.

 –­ Vi har redan idag en verktygslåda för att jobba viltanpassat med åtgärder i hela kedjan från plantering till slutavverkning. Verktyg som hela tiden vässas allt eftersom forskarna presenterar nya värdefulla resultat.

Tänk på detta!

Robert Karlsson, Skogssällskapets viltexpert, tipsar om vad du som skogsägare kan göra för viltet och skogen:

1. Engagemang ger resultat. Engagera dig i den lokala viltförvaltningen. Är du inte delaktig blir det ju någon annan som bestämmer.

2. Rätt trädslag på rätt plats. Det är viktigt med ståndortsanpassning! Föryngrar man med gran där det bör vara tall så påverkar du inte bara foderutbudet i ungskogsfasen utan även under hela omloppstiden. En vuxen tallskog erbjuder betydligt mycket mer viltfoder än en vuxen granskog.

3. Röj för mer foder. Röj viltanpassat så skapar du en bra födoresurs till det vilda. Gynna framförallt RASE-arterna (rönn, asp, sälg och ek) men också en och brakved. RASE-arterna är väldigt begärliga för viltet och gynnar samtidigt biologisk mångfald.

4. Planera i god tid. Planera slutavverkning och föryngring i god tid. Avverkar du tall vintertid så erbjuds viltet prima foder i form av toppar och kvistar. För att lyckas med en självföryngring av tall behövs många gånger planering flera år i förväg. Ett riktvärde vid självföryngring av tall är ca 10 000 plantor per hektar. Då klarar beståndet av en hel del viltbete.

5. Mark för foderproduktion. Använd gärna vägkanter, kraftledningsgator och marker med låg virkesproduktion till att producera viltfoder. Välskötta NS-bestånd (Naturvård Skötsel) kan många gånger erbjuda mycket viltfoder i busk- och fältskiktet. Har du ett område med vattentillförsel och låg eller ingen virkesproduktion kan du överväga att ställa om området till våtmark. Det blir då en värdefull plats för viltet och den biologiska mångfalden i stort. Möjligheterna är många och resultaten är ofta mycket positiva. 

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats


Om Skogssällskapet

Skogssällskapet hjälper skogsägare att utveckla sina skogsfastigheter och är en av Sveriges största privata finansiärer av skoglig forskning. Vi ägs av en allmännyttig stiftelse och är fristående från ägarintressen i sågverk och industrier. Målet är att genom skräddarsydd skogsförvaltning berika våra egna och våra kunders skogar på olika värden, och att bruka skogen hållbart ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

Kontaktpersoner

Ulrika Lagerlöf
Kommunikationsansvarig, Skogssällskapet
Ulrika Lagerlöf
Robert Karlsson
Viltförvaltare, Skogsförvaltare på Skogssällskapet
Robert Karlsson
Julia Jansson
Doktorand vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Julia Jansson