2020-11-19 20:46Pressmeddelande

Hänsynsytor i skogen – öka nyttan med enkla medel

I studien har man tittat på hur förekomsten av mossor och lavar har utvecklats i olika typer av hänsynsytor. Foto: Lena GustafssonI studien har man tittat på hur förekomsten av mossor och lavar har utvecklats i olika typer av hänsynsytor. Foto: Lena Gustafsson

Hänsynsytor som lämnas vid slutavverkning gör nytta. Men som skogsägare kan du också göra stor skillnad, genom att utforma ytorna så att nyttan maximeras. Det visar en studie, finansierad av Skogssällskapet, där forskarna har inventerat 20 år gamla hänsynsytor i Västernorrland.

Forskarna Mari Jönsson och Lena Gustafsson vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har återinventerat mossor och lavar i ett sjuttiotal hänsynsytor i Västernorrland som registrerades år 2000. Det är den längsta mätserien för naturvårdsintressanta arter i hänsynsytor i Europa.

− Av de mossor vi har inventerat har flera minskat i förekomst under de här 20 åren men ingen av arterna har försvunnit helt. Det skulle de ha gjort om inga hänsynsytor hade lämnats. Tanken är att hänsynsytorna ska fungera som livbåtar för känsliga arter så att de kan överleva där och förhoppningsvis sprida sig därifrån när förhållanden i den omgivande uppväxande skogen blir mer passande igen, berättar Mari Jönsson, forskare inom skoglig ekologi och naturvård och den som drivit projektet.

Mari Jönsson menar att det är tydligt att de hänsynsytor som markägarna har lämnat vid slutavverkning gör nytta, men att man kan öka nyttan genom att utforma hänsynsytorna på särskilda sätt (se tips).

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, ser resultaten som viktiga att föra ut inom skogsbruket.

− Vi pratar ofta om hur skogen ska räcka till – där olika intressen kan hamna i motsats till varandra, och det ena anses ske på bekostnad av något annat. Med hjälp av forskarnas konkreta råd kan du som skogsägare göra det bästa möjliga av den hänsyn du ändå ska lämna. Det kräver inga stora uppoffringar, bara lite mer eftertanke och kan göra stor nytta för naturvården, säger Karin.

I studien har man tittat på hur förekomsten av mossor och lavar har utvecklats i olika typer av hänsynsytor – fristående ytor med barr- respektive lövträd, kantzoner mot hällmark, vatten och myr samt små sumpskogsfläckar.

− Just mossor och lavar med höga naturvärden är bra arter att inventera, berättar Mari Jönsson. De indikerar ofta skyddsvärd skog med kontinuitet av trädtäckning, strukturer och död ved. Dessutom har de inga rotsystem utan är helt beroende av det vatten de kan ta upp direkt ur luften, i form av regn, fuktig luft och dagg. Mossor och lavar reagerar därför extra tydligt på om fuktighetsförhållanden ändras i hänsynsytan efter avverkning.

Studien är unik genom den långa mätserien men är också speciell genom att alla ytorna ligger på privatmark, spridda hos ca 40 markägare.

− Det är ovanligt, säger Lena Gustafsson, forskare i naturvårdsbiologi på SLU, som var med när Skogforsk la ut ytorna för tjugo år sedan. Studier av den här typen brukar göras på bolagsmark, där hänsynsytorna ofta är större. Här ser vi dock att även mindre ytor på mellan 0,01 och 0,5 hektar gör nytta.

− Det här är resultat som vi kommer att ta med oss i våra interna utbildningar och använda oss av på de fastigheter som vi förvaltar, vi hoppas att fler gör likadant, säger Karin Fällman Lillqvist på Skogssällskapet.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Forskarnas råd om du vill att dina hänsynsytor ska göra så stor nytta som möjligt:

  • Försök att skapa hänsynsytor med variation, både inom ytan och mellan ytor. Spara ytor där det finns både barr- och lövträd, stora och små träd och död ved. Och tänk på att spara såväl kantzoner som fristående hänsynsytor av olika slag. De gör nytta även om en del av träden blåser ner.
  • Det är lätt hänt att man mest sparar det som är ovanligt, men alla pusselbitar är viktiga. Det är därför viktigt att också spara det som är karakteristiskt för beståndet i sin helhet, dvs lite av den skog som är vanlig på platsen.
  • Skapa om möjligt ytor som är runda snarare än avlånga. En avlång yta har en stor andel kant, där luftfuktighet, skuggighet m.m. förändras vid avverkning så att det kan bli svårt för mossor att överleva.
  • Många lavar i hänsynsytor klarar uttorkning och trivs med mer solexponering. Gynna lavarna genom att spara fristående ytor av barrträd och kantzoner mot tallhällmark.
  • Storleken på ytorna och mängden lämnade träd påverkar arters förekomst över tid. Det blir en rikare artförekomst om större ytor med fler träd per ytenhet lämnas.
  • Resultaten visar att kantzoner längs vattendrag och myr är miljöer där mossor är extra utsatta. Bredda zonen lite extra där det finns särskilda värden som till exempel död ved.
  • Många arter lever på själva träden. Därför det är så viktigt att lämna träd efter avverkning. Men tänk på att det också finns marklevande arter på exempelvis stenblock och lågor. De mår bra av skuggande träd.

Hänsyn i skogsbruket

När den nuvarande skogspolitiken infördes 1993 ökade fokus på naturhänsyn i skogsbruket och man började spara hänsynsytor vid slutavverkning. Eftersom processerna i skogen är långsamma är långa mätserier avgörande för att avläsa om vi är på rätt spår. Den längsta mätserien när det gäller rödlistade arter och indikatorarter i hänsynsytor finns i Västernorrland där man år 2000 registrerade förekomsten av mossor och lavar i ett sjuttiotal hänsynsytor som lämnats vid avverkning. Nästan 20 år senare har man nu inventerat ytorna på nytt, i ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat.

 


Om Skogssällskapet

På Skogssällskapet gör vi det enklare att äga skog. Vi hjälper skogsägare i Sverige, Finland, Lettland och Litauen att utveckla sina skogsfastigheter. Vi är fristående från ägarintressen i sågverk och industrier och skräddarsyr vår skogsförvaltning utifrån varje skogsägares egna mål med skogsfastigheten. Målet är att berika skogarna på olika värden, och att bruka skogen hållbart – ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I Sverige har vi 23 kontor över hela landet – från Vilhelmina i norr till Hässleholm i söder. Huvudkontoret ligger i Göteborg. I Finland har vi kontor i Ingå, i Lettland har vi kontor i Cēsis och i Ludza, och i Litauen i Kaunas. Skogssällskapet ägs av en allmännyttig stiftelse som delar ut avkastningen till forskning om skog och naturvård, ca 15 miljoner kronor per år.

Kontaktpersoner

Ulrika Lagerlöf
Kommunikationsansvarig, Skogssällskapet
Ulrika Lagerlöf
Karin Fällman
Hållbarhetschef, Skogssällskapet
Karin Fällman
Ansvarig för Skogssällskapets anslagsprocess och hållbarhetsarbete.
Mari Jönsson
Forskare inom skoglig ekologi och naturvård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Mari Jönsson