Hybridasp – en snabbväxare med stor potential

Skogssällskapets skogsförvaltare Gustav af Wåhlberg framför försöksodlingen på Skogssällskapets fastighet Dimbo.

De omfattande angreppen från granbarkborren har fått många skogsägare att fundera över alternativa trädslag, för att sprida riskerna och öka variationen i landskapet. Nu ger ny forskning, finansierad av Skogssällskapet, ökad kunskap om hybridaspens produktionspotential.

– Den snabbväxande hybridaspen kan vara ett intressant alternativ till gran och andra trädslag. Hög produktion och korta omloppstider kan ge ett gott ekonomiskt utfall. Samtidigt kan hybridaspen öka lövandelen och skapa större variation i ett barrdominerat landskap eller i ett öppet odlingslandskap, säger Nils Fahlvik, forskare på Skogforsk.

Hybridaspen, som är en korsning mellan europeisk och amerikansk asp, har sedan introduktionen 1939 blivit ett av Sveriges mest produktiva trädslag. Medeltillväxten är dubbelt så hög som för vanlig asp. För att fördjupa kunskaperna om hybridaspens tillväxt har Skogforsk, med finansiering från Skogssällskapet, genomfört projektet Hybridaspens produktion i södra Sverige.

– Vi har återinventerat fem odlingsförsök anlagda på tidigare jordbruksmark och med en ålder på 23-30 år. Syftet var att samla data för att analysera tidpunkten för medeltillväxtens kulmination och den tillväxtnivå som då uppnås. Sådan data hjälper oss att ge markägarna bästa möjliga beslutsstöd och skötselkoncept, säger Nils Fahlvik som haft rollen som projektledare.

En av försöksodlingarna finns på Skogssällskapets fastighet Dimbo i Örebro kommun. Inventeringen visar att beståndens produktion ligger på 20-22 m3sk per hektar och år. Det är bra med tanke på beståndens ålder.

­­– Med dagens plantor förväntas ännu högre volymproduktion, säger Nils Fahlvik.

Skogssällskapets skogsförvaltare Gustav af Wåhlberg säger att han märker en tilltagande nyfikenhet hos skogsägare på hybridasp som alternativ till granen. Granbarkborrens framfart har bidragit till detta liksom den positiva prisutvecklingen. Virket används i stor omfattning som energived och massaved men också som timmer.

– Det klassiska användningsområdet är som råvara till tändsticksindustrin. Trots att tändsticksförbrukningen minskat är den nischen fortfarande högintressant. Industrin kräver asp av högsta kvalitet, vilket ibland är svårt att hitta. Det har resulterat i en mycket bra prisutveckling, säger Gustav af Wåhlberg.

Några huvudresultat från forskningsprojektet:

• Volymtillväxt: Studien visade att volymtillväxten hade kulminerat vid en ålder på 25-30 år.   
• Medeltillväxt: Den årliga medeltillväxten var då 20-22 m3sk per hektar och år.
• Dimensionsutveckling: De äldsta bestånden hade en medeldiameter på 27-30 cm. Övre höjd 30-35 m.
• Tidig gallring: Resultaten antyder att en till två tidiga och relativt hårda gallringar kan främja dimensionsutvecklingen utan att äventyra den totala volymproduktionen. 

Läs hela artikeln på skogssallskapet.se