2022-02-07 12:55Pressmeddelande

Schackmatt mot kalhyggesbruket?

Drönarbild över schackrutehuggningen i Nydalaskogen, Umeå. Foto: SkogssällskapetDrönarbild över schackrutehuggningen i Nydalaskogen, Umeå. Foto: Skogssällskapet

Går det att kombinera hyggesfri skogsskötsel med traditionella avverkningsmetoder? För att få svar på den frågan genomför Umeå kommun tillsammans med Skogssällskapet och SLU ett skogligt demonstrationsförsök i form av en schackrute­mönstrad avverkning i Nydalaskogen, strax öster om Umeås stadskärna.

För Umeås invånare förknippas Nydalaskogen nog mest med sina populära skidspår, promenad- och löpslingor, camping och badplats. Området är knappt 900 hektar stort och består framför allt av tallskog. Idag är denna skog också scen för ett skogligt demonstrationsområde som inledningsvis utgörs av ett 12 hektar stort schackbräde.

– Jag hade fört fram frågan om hyggesfria skötselmetoder i diskussionen med Umeå kommun, och de var sugna på att prova. Efter en exkursion till Vindelns försöksparker, som bedrivs av SLU, tyckte jag att det vore spännande att prova metoden med schackrutor, något som kommunen nappade på, berättar David Israelsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet som de senaste fem åren arbetat med Umeå kommuns skogar.

– Intresset för alternativa skötselmetoder ökar i samhället. Det ser vi tydligt på våra försöksparker. För Umeå kommun är Nydalaskogen en perfekt plats att testa på – där det syns och man får ha en dialog med invånarna, säger Charlotta Erefur, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning.

Under vintern har det 12 hektar stora försöksområdet avverkats enligt ett uppförstorat schackrutemönster.

– Varje ruta är ungefär 30 meter bred och 33-45 meter lång. Vi har valt att ha lite större rutor på den västra halvan av schackrutemönstret och mindre rutor på den östra halvan, för att kunna jämföra vilka effekter storleken har, berättar David Israelsson.

Längs mitten av schackbrädet går ett av skogens många skidspår. Men David och Charlotta menar att rutorna nog inte syns så tydligt för den som åker skidor genom försöket, om man inte vet vad det är man har omkring sig.

– Jag vandrade runt i området förra helgen och det upplevs inte alls så symmetriskt från marken, men ser man en flygbild får man en riktig aha-upplevelse, säger Charlotta Erefur.

Forskning har visat att den svenska skogen har blivit allt mörkare och tätare. Med schackrutorna kombineras en bevarad skogskänsla med öppen sikt i luckorna, något som både kan öka skogens upplevelsevärden och gynna den biologiska mångfalden.

– I en hyggesfri metod som schackrutesystemet blir det ett ökat ljusinsläpp, något som är positivt för många ljuskrävande arter. Samtidigt får svamparna i marken, som är otroligt viktiga i skogens ekosystem, bättre förutsättningar att överleva när man hugger luckor jämfört med om man kalavverkar, säger David Israelsson. 

– Ytterligare en aspekt är frågan om rennäringen och vikten av att gynna häng- och marklavar, fortsätter Charlotta Erefur. Marklaven gynnas när det blir ljusare, och studier visar att hänglaven kan klara av att sprida sig och finnas kvar i bestånd med den storleksordningen på luckor som vi jobbar med här.

Både David och Charlotta tror att schackrutehuggningar har potential att bli en praktiskt användbar metod för hyggesfritt skogsbruk. Skälen är flera: det går att använda samma maskiner som vid trakthyggesbruk, planeringen är hyfsat enkel och avverkning som ska göras i rutorna sker vid ett och samma tillfälle, något som både ger ett bättre ekonomiskt utfall och minskar risken för körskador.

– En huvudpoäng med den här metoden är kompromisstänket. Om vi står inför en åtgärd där målsättningen är att skapa något annat än ett traditionellt hygge så är det här ett steg på vägen, där man har möjlighet att få en ekonomi som bär sig men ändå tar hänsyn till exempelvis rekreation, biologisk mångfald eller rennäring, säger Charlotta Erefur.


Om Skogssällskapet

Skogssällskapet hjälper skogsägare att utveckla sina skogsfastigheter och är en av Sveriges största privata finansiärer av skoglig forskning. Vi ägs av en allmännyttig stiftelse och är fristående från ägarintressen i sågverk och industrier. Målet är att genom skräddarsydd skogsförvaltning berika våra egna och våra kunders skogar på olika värden, och att bruka skogen hållbart ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

Kontaktpersoner

Ulrika Lagerlöf
Kommunikationsansvarig, Skogssällskapet
Ulrika Lagerlöf
David Israelsson
Skogsförvaltare
David Israelsson
Skogsförvaltare på Skogssällskapet i Umeå
Charlotta Erefur
Forskare
Charlotta Erefur
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning